Om PRA

Vad är PRA?

PRA är förkortning av Progressiv Retinal Atrofi, dvs fortskridande förtvining av näthinnan. Sjukdomen, som finns hos många olika hundraser, är ärftlig och resulterar i att hunden långsamt helt eller delvis tappar synen.

Ögats uppbyggnad

Näthinnan sitter längst bak på insidan av ögat, och innehåller speciella celler som kallas sinnesceller. Dessa celler absorberar ljuset som fokuseras på dem genom ögats lins, och konverterar detta ljus genom en serie av kemiska reaktioner till elektriska nervsignaler.

Nervsignalerna från näthinnan sänds genom synnerven till hjärnan, där de tolkas som bilder. Näthinnans sinnesceller delas in i stavar, som ger förmågan att uppfatta svagt ljus och se i mörker, samt tappar, som möjliggör synförmåga i dagsljus och förmåga att urskilja olika färger.

Sjukdomsförloppet

PRA påverkar vanligen tapparna i första stadiet, och stavarna i senare stadier av sjukdomen. I sjukdomens tidigare stadier, blir den påverkade hunden nattblind. Den tappar förmågan att justera sin synförmåga till dunkelt ljus. Detta märks bl a genom att hunden vid gång i svag belysning stöter i saker och ting, samt att hunden kan börja känna sig otrygg när den är ensam i mörker.

Därefter försämras även hundens synförmåga även i dagsljus. Allteftersom synförmågan försämras, anpassar sig hunden till sitt handikapp förutsatt att omgivningen ej förändras och att den ej ställs inför situationer som kräver bra syn. Samtidigt som försämringen sker blir pupillerna allt mer utvidgade, vilket förorsakar en märkbar glans i hundens ögon samt att linserna i ögonen blir dunkla och ogenomskinliga, vilket resulterar i grå starr (s k katarakt).

Man kan med instrument också se en minskning i diametern och förgreningsmönstret av näthinnans blodkärl, samt en krympning av synnervens huvud. När väl dessa förändringar uppträder hos hunden, finns dock vanligen redan signifikanta tecken på bristande synförmåga.

Framtidsutsikter

De flesta hundar med PRA blir så småningom helt eller delvis blinda. Äldre och erfarna hundar med ett välutvecklat minne, hörsel- och luktsinne kan dock i trygg och oföränderlig miljö leva ett gott liv som helt eller delvis blind.

Eftersom drabbade hundar av rasen Papillon ofta utvecklar sjukdomen väldigt långsamt, och är något till åren komna när synen börjar försvinna, märker inte alltid hundägaren att hunden ser dåligt. Man tror att det är åldern som tar ut sin rätt.

Hur får hunden PRA?

PRA är en ärftlig recessiv sjukdom, vilket innebär att båda föräldrarna måste vara antingen anlagsbärare eller sjuka för att sjukdomen skall uppkomma hos avkomman. Likaledes blir, då en sjuk hund har två kopior av den defekta genen, all dess avkomma minst anlagsbärare.

Hur upptäcker man PRA?

Hos Papillon upptäcker man det genom ett DNA-test.

Åtgärdsprogram

Man kan inte behandla PRA. För att begränsa risken för att få en hund som lider av PRA har Svenska Kennelklubben (SKK) på Papillon-Ringens begäran infört ett genetiskt hälsoprogram avseende DNA-test för rasen Papillon. Detta innebär att alla avelsdjur måste vara DNA-testade innan avel. Avelsförbud hos SKK gäller för alla hundar som är affekterade av PRA, dvs. hunden har ett dubbelt anlag och kommer att utveckla sjukdomen. Det är inte heller tillåtet att använda två bärare då risken finns att avkomman kan få dubbelt anlag och därmed bli sjuk. Utöver DNA-test så rekommenderar klubben att man bör ögonlysa avelsdjuren efter 3 års ålder för att fastställa eventuella andra skadliga ögonsjukdomar.